Uppdatering!
Samtalet till läkaren gick inge vidare, blev bemött på samma sätt av sköterskan så samtalet slutade i tårar och jag la på luren.
Nu har jag ställt mig i kö hos annan vårdcentral så hoppas på att dom har lediga platser och att bytet går smidigt. Känns både bra och dåligt, jag är ju som jag sagt tidigare riktigt nöjd med min läkare jag har där men vad ska jag göra när jag inte får kontakt med honom?! Att byta känns som det självklara valet och nu hoppas jag på det bästa, att jag blir lika nöjd med nästa läkare.
Mitt i allt negativt som flödar så kom jag på att en vän till mig är läkare, en underbar kvinna som jag tidigare arbetat hos och som jag nu har en bra privat relation till. En kvinna med många järn i elden och med ett enormt stort och varmt hjärta, dom är en sådan familj man önskar att man själv kommer bilda i framtiden.
Ja i alla fall så beslutade jag mig för att maila henne, ett långt mail där jag berättade allt från början till slut och bad henne om hjälp!
Utn att tveka så räckte hon mig sin hand och med hennes hjälp har jag nu fått justerad medicin som jag kunde hämta ut redan på morgonen dagen efter. Det var inte bara jag som reagerat starkt på hur jag blivit behandlad av den andra vårdcentralen, hon gick i taket när hon fick höra vad som hänt.
Jag vet inte hur jag ska kunna tacka henne för hjälpen, för henne är det vardag att hjälpa patienter och jag vet att hon gör ett utomodentligt bra jobb men för mig var detta något magiskt. Jag ser på något sätt ljuset i tunneln nu när jag kan känna mig mer trygg med medicinen än vad jag gjorde tidigare.
Jag hoppas nu att detta hjälper, att det "bara" var en justering som behövdes. I annat fall hoppas jag attjag snart får komma till en ny läkare på en mer grundlig kontroll och i så fall hitta vad som är fel med mig.
Idag mår jag något bättre, har fått sova mer än på länge och det är ju verkligen a och o för att kroppen ska fungera. Jag har varit hemma från jobbet i fyra dagar, försöker att inte tänka på det men det gnager i bahuvudet att jag har massor att göra där. Men, men, det kommer ligga kvar när jag är tillbaka och jag tror bestämt att jag gör ett bättre jobb då än vad jag skulle ha gjort denna vecka.
Nu har jag ställt mig i kö hos annan vårdcentral så hoppas på att dom har lediga platser och att bytet går smidigt. Känns både bra och dåligt, jag är ju som jag sagt tidigare riktigt nöjd med min läkare jag har där men vad ska jag göra när jag inte får kontakt med honom?! Att byta känns som det självklara valet och nu hoppas jag på det bästa, att jag blir lika nöjd med nästa läkare.
Mitt i allt negativt som flödar så kom jag på att en vän till mig är läkare, en underbar kvinna som jag tidigare arbetat hos och som jag nu har en bra privat relation till. En kvinna med många järn i elden och med ett enormt stort och varmt hjärta, dom är en sådan familj man önskar att man själv kommer bilda i framtiden.
Ja i alla fall så beslutade jag mig för att maila henne, ett långt mail där jag berättade allt från början till slut och bad henne om hjälp!
Utn att tveka så räckte hon mig sin hand och med hennes hjälp har jag nu fått justerad medicin som jag kunde hämta ut redan på morgonen dagen efter. Det var inte bara jag som reagerat starkt på hur jag blivit behandlad av den andra vårdcentralen, hon gick i taket när hon fick höra vad som hänt.
Jag vet inte hur jag ska kunna tacka henne för hjälpen, för henne är det vardag att hjälpa patienter och jag vet att hon gör ett utomodentligt bra jobb men för mig var detta något magiskt. Jag ser på något sätt ljuset i tunneln nu när jag kan känna mig mer trygg med medicinen än vad jag gjorde tidigare.
Jag hoppas nu att detta hjälper, att det "bara" var en justering som behövdes. I annat fall hoppas jag attjag snart får komma till en ny läkare på en mer grundlig kontroll och i så fall hitta vad som är fel med mig.
Idag mår jag något bättre, har fått sova mer än på länge och det är ju verkligen a och o för att kroppen ska fungera. Jag har varit hemma från jobbet i fyra dagar, försöker att inte tänka på det men det gnager i bahuvudet att jag har massor att göra där. Men, men, det kommer ligga kvar när jag är tillbaka och jag tror bestämt att jag gör ett bättre jobb då än vad jag skulle ha gjort denna vecka.
Kommentarer
Trackback