Varför?
Allt var ju påväg åt rätt håll, varför fick det inte fortsätta så?
Hur långt ska man behöva falla?
Vill landa och hitta tillbaka, tillbaka till mitt inre lugn.
Hur hittar man dit igen, till lugnet, till välmåendet, till att inte vara rädd??? Bara få må bra och vara lycklig!
Orkar inte mer...så slut och utan energi att orka kämpa.
Tack alla rara ni som finns hos mig, älskar er!
Men lilla gumman tänk inte så. Vi ska hjälpa dig igenom det här, du vet att vi finns här för dig. Love you Puss
Johanna: Ni är så gulliga! Det finns ju tyvärr ingenting som någon kan göra, det här måste jag komma över själv. Men det betyder så enormt mycket att ni finns och lyssnar och ni hjälper mig mer än nog!Svårt att återgällda allt ni gör för mig! Jag gör detsamma när du behöver prata av dig, glöm inte det!Älskar dig vännen,Puss
