Dagen idag!
Återbesök hos läkaren idag, min sjukskrivning gick ut i dag men blev förlängd minsat en månad till. Jag ahr inte svarat som jag ska på den höjda dosen medicin så nu ska vi vänta och se om det blir någon förbättring. Sen har ju den senaste perioden inte varit den lättaste så självklart sätter det sina spår. Dr började också klura på om det kan vara något annat som bidrar till mitt mående därför fick jag återigen lämna en hel del blodprover, ekg...ja you name it! Man har teorier om att det kan vara sköldkörteln, struma, hjärtat... jag ryser när jag tänker på det men som dr sa så är proverna till för att utesluta allt! Tar vi prover så vet vi om det är något fel, medicinerar och jag kan släppa den oron!
Men ni vet hur man är, jag målar upp skräcksenariot i huvet... nu har jag cancer i hjärnan, allt jag ahr är obotligt och jag har tre veckor kvar att leva!
Jaaaaa, ni hör ju! det blir långa dagar innan provsvaren kommer!
Om man ska se positivt då, så har jag nu tid att återhämta mig, bli frisk och på det sättet kunna njuta av livet som en ny människa. Det är lång väg dit, men jag ska ta mig dit!!! <3
En sån där period igen...
Den som sa att livet var enkelt, den var lyckligt lottad!
De senaste veckorna har varit fruktanvärda, helt ärligt fattar jag inte hur jag överlevt, men det har jag!
Sammanfattningen kan göras kort även om dagarna känts som evigeheter fyllda av ångest och tårar. Vi började med begravning av en släkting, ingen jättenära men ändå någon jag tyckt väldigt mycket om dom gångerna jag träffat honom, min mammas morbror som alltid brytt sig om oss även om det varit på avstånd, men man har vetat att det var äkta! Han fick nu lämnajordelivet och begravningen var så vacker med fina blommor bundna av mina kära kollegor! <3
Sen har vi en mycket nära släkting till mig, hon har varit sjuk länge och nu även fått ytterligare en diagnos med sjukdom hon får dras med resten av livet... det är inte rättvist! Hur faaan hon och hennes familj orkar, det vet jag inte?!
Förra veckan var fruktansvärd på många sätt och vis...
Min älskling har till och från haft riktigt ont i magen. Envis som en röd gris så vägrar han ju besöka doktorn... Men tillslut så tog smärtan över totalt och han begav sig, eller vi gjorde det en tidig morgon(läs NATT). Man konstaterade gallstensanfall, inge vidare vill jag lova och se hur ont han hade skar i hjärtat. Inte ofta man ser en stor karl ligga och kvida och krampa på golvet i sjukhussalen, hua! Nu ska han få komma på röntgen och man ska diskutera eventuell operation då mani så fall opererar bort gallblåsan! Vi håller tummarna för att det inte blir fler anfall och för att han tänker efter en extra gång innan det blir en snabb middag från Max eller pizza från favoriten Misto!
(Jag som tänkte vara en snäll flickvän och laga hans favoriträtt efter besöket på akuten, ställd mig alltså och stekte raggmunk o bacon... tills jag kom på attd et var en jävligt dum idé med tanke på allt stekflott!;-) Haha, raggmunken ligger nu i matlådor i frysen och det fick bli korvgryta med ris den dagen istället! :-) Man kan ju inte alltid ha huvudet på skaft! :-)
Min älskade vän, som jag kommit nära igen efter ett par år ifrån varandra och som jag saknat något enormt är just nu inne i en vidrig period i sitt liv och jag gör mitt bästa för att vara ett stöd för henne. Jag vill inte gå in på detaljer här men kan säga som så att pappan till hennes ettåriga dotter hastigt lämnade jordlivet i förra veckan... Det är vidrigt, svårt att förstå att han är borta...
Gör allt för att hon inte ska känna sig ensam, känna att hon har värme och kärlek runtomkring sig och alltid kan sträcka ut och få en hjälpande hand! Två små barn har hon, två helt fantastiska små underverk och det gör ont i mig att se dom gå igenom det helvete dom utsätts för just nu.
Man önskar man kunde stoppa tiden, vrida tillbaka och ändra det som skett. Det kan man inte, man hade inte kunnat heller men det jag kan göra nu är att finnas där, varje sekund dom vill och behöver och det gör jag!
tillsammans kämpar vi på, mina älsklingar! <3
Den som sa att livet är lätt.... den hade fel!
