Tack för att ni finns!
"Något som är starkare än mig själv tar över min kropp och mina tankar, jag grubblar sönder min själ!"
-Det låter så djupt men när jag läste det alldeles nyss var det som en förklaring på hur jag känner just nu! Tankarna maler i huvudet och det mesta känns tungt. Vad det är som maler vet ag inte och jag kan inte sortera tankarna... Instängd i ångestens näste!
Värmer i mitt hjärta att folk vill hjälpa, smärtar när jag inte vet hur! Att folk stöttar och tror på en när man själv tvivlar väcker nya hopp om att inom en snar framtid vara fri, Fri från tankar och ångest och bort från alla tårar! Tårar av att inte ha någon kontroll över situationen, över att inte veta varför?
Jag älskar er alla som säger att jag kommer klara det här! Ni får mig att inte ge upp hoppet och ta mig ur den här svackan!
Love to U all<3
både du och jag vet att du kommer att klara det här, låt mig hjälpa dig bara...puss
